Nyhammars Bruk är ett verkligt anrikt svenskt bruk, av klassisk typ. Ända sedan 1500-talet har här förekommit metallindustri. Redan år 1562 omnämns den så kallade Abäckshyttan. En hytta är ett slags smältugn, även kallad masugn, där man framställer metaller. Ett hundratal år senare, alltså vid 1600-talets mitt, kompletterades hyttan med en stångjärnshammare. Detta möjliggjorde industriell tillverkning av stångjärn, som är ett slags förädlat tackjärn. Stångjärnet har en lägre kolhalt, och blir då smidbart. Nyhammars Bruk har alltså varit en viktig del i Sveriges ekonomiska historia under många generationer. Tack vare det välstånd som växte fram kring bruken, har vi idag många fina bruksmiljöer bevarade, bland vilka Nyhammar är ett praktexempel.

Nyhammars Bruk förbättrades efter brand

Nyhammars Bruk har rymt olika mekaniska industrier

Nyhammars Bruk framlevde till 1800-talet anonymt bland ett stort antal andra Bergslagsbruk. Dock förstördes Abäckshyttan i en brand år 1815, vilket blev ett tillfälle för nystart. Man återuppförde hyttan i modernare stil och Abäckshyttan kom därefter att kallas den bästa hyttan i hela Bergslagen. Vid denna tid uppfördes även Nyhammars herrgård, för brukets förvaltning, som tidigare skötts från Grangärde herrgård. Denna vackra byggnad står än idag i Nyhammar, och utgör ett fantastiskt besöksmål, med ett uppskattat café i en vacker svensk bruksmiljö.

Nyhammars Bruk fortsatte sin modernisering. Ingenjören Johannes Gustaf Darell, som arbetade som verkmästare vid bruket, byggde där år 1890 Sveriges första generator för likström. Men redan dessförinnan, år 1886 eller 1887, konstruerade detta snille en så kallad dynamo, som drevs av en vattenturbin på bruket. Brukets framgångar fortsatte in på 1900-talet, under vilkets början man tillverkade ett brett sortiment av järnvaror. Spisar, skottkärror, lodvågar och kokkärl var bland annat sådant arbetarna sysselsatte sig med att tillverka. Dessvärre fick smedjan läggas ner 1916 på grund av vatten- och kolbrist, och därefter fortsatte en nedåtgående trend för brukets industrier.

Depressionen slog brett och hårt

Nyhammars Bruk drabbades som de flesta svenska industrier och företag av den stora depressionen vid 1920-talets slut. Såväl bruket som dess moderbolag genomgick därvid en svår kris. Försök att rädda verksamheten misslyckades, och 1929 gick bruket i konkurs. En nytändning kom under nya ägare, under 1960- och 70-talen. I minskande skala har brukets industriella verksamheter sedan fortlevt till våra dagar. Idag finns på platsen tillverkning av tunga, svetsade stålkonstruktioner för bruk inom olika industrisektorer, bland annat skogs- gruv- och verkstads-industrierna. Trots att den svenska brukserans glansdagar sedan länge är borta kan dess arv alltså duga till mer än vackra besöksmål.

Nyhammars Bruk är så mycket mer än en industri i våra dagar. De historiska miljöer som nedlagda svenska bruk efterlämnar sig kan turligt nog nyttjas för nya ändamål. Ofta sådana som innebär betydligt trevligare betingelser än de som gällde för arbetarna som en gång slet på dessa platser. I de gamla arbetarbostäderna finns idag trevliga, moderna lägenheter. Och administrationsbyggnaden – Nyhammars herrgård – är ett mycket uppskattat besöksmål för såväl lokalbefolkningen som mer långväga gäster. Här finns såväl café och butik som möjligheter till övernattning.

Nya ägare håller kulturarvet vid liv

Nyhammars Bruk lever alltså ännu, om än under andra former. Tur är det väl, att man för några sekler sedan hade för vana att bygga industrimiljöer som var betydligt vackrare än de vi idag uppför. Med sådan skön arkitektur som vi ofta hittar hos gamla svenska bruk, är det ju med glädje vi återanvänder dessa byggnader och miljöer. Idag är bruket en plats för rekreation och vila, såväl som roliga aktiviteter. Kring Nyhammars Bruk finns stora möjligheter till friluftsliv och olika sportaktiviteter, vilket har gjort den gamla industrin till ett populärt semestermål. En motsägelsefull situation måhända, att vi idag under ledig tid vallfärdar till forna dagars arbetsplatser.